Ja det är inte utan att man blir ledsen i hjärtat av att se detta klipp... Jag själv har aldrig haft matproblem, fast jag vet att det finns personer som säkert har trott det. Men jag har nån i min omgivning som har/hade problem med just detta. Att se sej själv i en helt annan form, än den man verkligen har, är verkligen läskigt. Hur kan en redan underviktig, eller i alla fall normalviktig person, se sej själv som ett, (i hennes/hans ögon) stort fettberg?! Denna hemska sjukdom kan drabba alla, kom ihåg det!! Jag har kämpat med att få upp vikten i större delen av mitt vuxna liv. Tyvärr så tillhör jag den gruppen av människor som kan äta precis hur många hamburgare och bakelser som helst utan att det syns. Jag är ganska så övertygad om att det är min farmors kropp som gått i arv. Hon var nämligen precis likadan.  Att vara lite FÖR smal, är nåt jag förmodligen får leva med. Går jag upp några kilon så skriker jag av ren glädje ska ni veta ;0) Säkert svårt att förstå för vissa, men så är det!! Försök att älska Er själva för dem ni är, och försök att röra på er och ät bra. Se bara till att må bra, det är du värd!!Titta in till Mija som skrivit mer om ämnet!! www.mammamija.blogg.se