Det har varit ett jäkla rivande uppe på vinden idag. Jag har blivit sittande med massor av söta gamla babykläder, och massor med gamla kort ;0) Tänk vad mycket bråte och minnen som man har där uppe... Åren går på TOK för fort!!! Jag gillar inte att vara vuxen på det viset. När man var barn så var allting så annolunda. Ett sommarlov var ju som en hel evighet som aldrig tog slut.

Ibland kan jag önska att jag kunde spola tillbaka tiden, så man fick en chans att få återuppleva allt det mysiga, alla stunder i stallet hos hästarna, och självklart att få träffa gamla pappa igen. Helgerna tex, de var som rena paradiset, och fulla med myz och godis!! Minns speciellt när mamma och pappa hade varit och storhandlat på Bra, (nuvarande Coop) DÅ var det verkligen helg med STORT H ;0) Mamma var mycket för att mysa till det hemma inför helgerna, och det är sånt man minns och tänker tillbaka på nu. Städade och pyntade gjorde hon, allt för den mysiga stämningens skull ;0)

Pappa stod oftast för maten på helgen, han var en rackare på att steka kött han ;0p Fläsk och bruna bönor var hans favorit (fast kanske inte på helgen då). Minns jag inte helt fel nu, så var min kära mor ganska så duktig på att salta köttet liiite för mycket, (i alla fall enligt pappa) ;0) Var det inte så Mamma?! *skrattar* Fast på vardagen så var det DU som lagade maten allra bäst. RIKTIG husmanskost som kött och "potäter" (potatis) skulle det vara. Dillköttet var helt sagolikt... Hur i hel... piiip ;0§ kom jag in på detta nu då?! Jag skulle ju bara prata om hur mycket jag röjt på vinden ju ;0) Jag märker att när jag väl tänker tillbaka på den där tiden, så känns den så himla nära. Pappa är fortfarande så levande i mina minnen, och tur är väl det för jag hade aldrig velat vara utan honom helt. Jag kan t.o.m höra hans röst när jag tänker tillbaka, och det känns så himla bra. Man kan verkligen ALDRIG dö och försvinna helt, om man en gång har funnits.
Man lever ju vidare i alla minnen ju <3

Nu när alla tapetböcker ligger på bordet och väntar på att bli beställda, så kan jag inte låta bli att tänka på min gamla Farmor. Hon bad mej nämligen (genom ett medium) att välja den VARMA färgen, förra gången vi skulle göra om här hemma. Min farmor gick bort för några år sedan, och jag vet med säkerhet att det var just henne som tjejen beskrev. Allt var klockrent i hennes detaljerade beskrivning av farmor, och att hon sedan också visste att jag hade massor av tapetböcker hemma på köksbordet, gjorde mej ännu mer säker på det som jag redan trodde. Farmor och alla de andra som gått över till "andra sidan", finns hos oss, jag fick liksom lite för mycket bevis för att tro nåt annat. Vet att många av Er där ute tycker att jag är en RIKTIG galenpanna nu, men det gör inget ;0) Vi är alla fria att tro vad vi vill, DU med ;0) Massor med kramar!!


Kan inte få nog av denna bilden... <3