Färg till fasaden ;0/

   Blogg     2 kommentarer

Har precis varit inne i samhället och fiskat fram lite färg i vår kära färgbutik. Det kommer troligtvis bli nån varm och gammaldags färg när det väl är dax. Jag körde faktiskt förbi ett ganska så fint hus tidigare idag, och självklart så var han gullig och gav mej alla nuffrorna i färgkoden. Det står mellan två eller tre olika färger nu. Det enda rätta är väl att testa runt lite och helt enkelt se vad som "känns bäst". Nästa vecka räknar vi med att lämna in beställningen på köket, och då med de EXAKTA måtten. De första måtten vi lämnade hade visst blivit rätt mycket fel. Vi har nu därför gått från två hela skåp med kyl och frys, till ett bredare med båda delar. Tur att man kan trolla lite grann, eller hur?! ;0) Känner att humöret  tyvärr är lite småpissigt just nu, så det får bli en liten långpromenad med  musik och vovven. Vädret är rövatråkigt om nån undrar. Borde nog ta mej den där välbehövliga pausen som jag babblat så mycket om. Blåst och regn kan kvitta. Vart tog allt det fina vägen?! Hörs senare...

Snälla hjälp oss med en grej?!

   Blogg     5 kommentarer
Vem var Pelles (i Saltkråkan) och Malins Mamma?! Var Skrållans mamma Malin, eller var de också bara syskon? Fanns inte mamman i livet längre?! Ludde är helt övertygad om att MALIN var Pelles mamma, men det vet jag att hon i alla fall INTE var. Nån som vet hur det låg till med familjebanden där på ön?! Förklara gärna i så fall, för vi har inte en endaste aning ;0)

Igår gjorde jag mirakelsaft med Ann-Sofie ;0)

   Blogg     0 kommentarer




   



















   

Tigra bor numera hos Kalle & Louise i Skövde <3

   Blogg     0 kommentarer








Vi är lika gamla vi två <3

   Blogg     5 kommentarer



Visst är hon fin?! Tävlade faktiskt med henne en gång i tiden ;0)

Lite gott ;0)

   Blogg     0 kommentarer

Lite blandade bilder...

   Blogg     0 kommentarer
















  
Som ni ser så har vi lite jobb med vårt kära hus ;0)
K
öket har inte fått sina fönster ännu, men snart så.

Varför tar det slut??

   Blogg     17 kommentarer
Varför rasar så många äktenskap och förhållanden nu för tiden, nån som vet?! För tillfället så har jag flera stycken i min närhet som valt att bryta upp rätt så långa förhållanden, och förhållanden med barn. Var gång det sker så får jag värsta ÅNGESTEN. Speciellt när det händer ens nära vänner, då blir det extra tufft. Varför tror ni att många av oss tappar "det;et" efter ett antal år tillsammans?! Att kärleken kanske bara dör ut, och man blir mer som vanliga vänner. Vad tror ni?? Hur håller man kvar i det där man hade när man träffades, går det?! Är det kanske inte meningen att man ska stanna med en och samma människa? Hur som haver så känns det som min gnista for långt ned i källaren ;0( Deppigt när man inte kan göra mer för att hjälpa till. Med hus under renovering och systers nyfödda Elsa, så känns det mer än pissigt när det strular så mycket för folk runt omkring. Det känns "hopplöst" på nåt vis. Ska man inte våga satsa och hoppas längre?! Varför tar folk inte hand om det dom faktiskt har INNAN det blir försent, eller gör dom det, fast det brakar åt skogen ändå?? Tar vi varandra så in i helvete mycket förgivna, eller vad handlar det om? Jag har sett hur elaka och hemska en del blir mot varandra. Varför måste man bli det för?! Om det nu är så att man vill ut och testa sina egna vingar på "egen" hand, så varför inte göra det på ett snyggt och värdigt sätt i stället. Varför kasta paj och bli hemsk? Nu vill jag veta vad just du tycker och du får gärna vara anonym. Berätta om dina erfarenheter!! Otrohet tex, är det vanligt?

 Jag skrev just detta på facebook igår "Varför går alla isär?!" Till svar fick jag bla detta;
"Om väggar kunde tala skulle det nog inte vara så konstigt längre..." 
"Kärleken är som en blomma, utan näring så dör den".
 
Klokt och absolut tänkvärt!! Solen lyser absolut inte alla dagar, men den lyser fortfarande mer än den är borta. Jag tror ärligt talat inte att vi är speciellt många som är helt förskonade från "problem" och krokiga vägar. Vi gör alla våra val, och vi MÅSTE lyssna på vad våra känslor vill berätta. Jag är fruktansvärt övertygad om att vi alla har vår "skyddsängel" som hjälper till när vägen kroknar till lite för mycket. Skyddsänglar vill vårt bästa och vakar över varenda steg vi tar på vår "livsresa". Lyssna noga, så tror jag att det löser sej. Jag vet precis vilka mina änglar är, och det känns tryggt ;0)

Hur länge har du varit tillsammans med din livsvän?!

Syster yster <3

   Blogg     0 kommentarer



Elsa <3

Nu vill två av "herrarna" flytta!!

   Blogg     0 kommentarer

Intresserad av en färglad liten man?!
Ölandsdvärg är rasen och min mail har ni här;

malinberg77@hotmail.com

Idag blir Noel 7 år ;0)

   Blogg     0 kommentarer


GrAtTiIs till vår goaste Noel på hans stora dag!!
 Ett lass med kramar från Oss alla här borta ;0)


Tack för det mysiga badet igår Noel <3

Älsklingen <3

   Blogg     0 kommentarer

Självklart så måste jag "störa" honom när han målar Bettys fönster... ;0)







Mot badet!!

   Blogg     0 kommentarer

Fia messa om att mirakelkvinnas bad snart var klart, bäst att skynda ;0)

Läs Fias inlägg om; www.sberg.blogg.se Hon är full med idéer hon ;0p

Mera Elsabilder <3

   Blogg     0 kommentarer








Tigra upptäcker livet ;0)

   Blogg     0 kommentarer

och sina närmaste vänner... ;0P

Bilder på Elsa <3

   Blogg     1 kommentarer


Nattliga mirakelupplevelser...

   Blogg     1 kommentarer

Blev faktiskt INTE väckt av Vicke denna morgon, utan av nåt helt annat. Det var steg från en STÖRRE människa på nedervåningen, och stegen var INTE Jörgens (för han låg intill). Stegen var INTE från en möjlig Beata eller Ludwig, det var för tunga för det. Helt plötsligt så springer det kalla kårar över hela mirakelkvinnan. Är det inte ett SPÖKE där nere, så måste det ju bara vara nåt annat ;0§ Mirakelhjärnan jobbar på för fullt och tänker så den nästan kokar. Efter en kort stund så samlar jag mod till mej, tillräckligt med mod för att klara av att möta "det där" som jag fortfarande inte har en susning om vad det var. Jag tar mej en snabb titt på mobilen. Den visar inte mer än 04.30. Lite väl tidigt för vanligt besök va?! Mer lagom tid för SPÖKEN =0 När jag precis ska till och sätta ned fötterna från sängen och ta mej ut mot trappan, så möter jag nån jag känner igen. Kan ni gissa vem?! Jo, det som kunde ha varit både en tjuv och ett läskigt spöke, var ingen annan än min Rasmus. Han skulle sova över hos en vän, men hade tydligen blivit illamående fram på morgonkvisten och därför beslutat sej för att ta cykeln hem. Så så var det med det, inga tjuvar och spöken alltså ;0) Rasmus var det nog ingen större fara med. Nästa gång får han allt RINGA om han ska hem, så vi kan hämta honom. Tänk om det hade hänt nåt ;0§

Bus <3

   Blogg     0 kommentarer

Vilken är din fulaste min?!

   Blogg     1 kommentarer

Tvillingar är = extra mycket skoj!!

   Blogg     0 kommentarer