Det var en taggad indiankvinna och sjörövarfarbroder som jag hade med mej denna morgon. Hästarna var i full färd med att tugga i sej den goda frukosten när vi kom. Fröken J och några andra tjejer hade full sjå med att fixa till banan som ungarna senare fick gå. Att lära sej en bana är inte alltid det lättaste, men ungarna kämpade på som bara den. De sprang hela banan med kompisarna och hade det allmänt skoj. Det blev en liten inbakade fläta på Bettans Jimmy Midnigth. En inbakad fläta med fjäder såklart <3 Mulle hann vi aldrig fixa till tyvärr, men jag tror han var rätt nöjd ändå. Han är ju redan så attans sockersöt den där kusen, så flätor hade nog bara blivit överkurs ;0P Det var en jättemysig första tävlingsupplevelse!! Deras ridlärare fanns med dem inne i ridhuset och hjälpte till med att hitta rätt. Ludde fullkomligt gapskrattade under själva hoppningen. Ja det var faktiskt på snudden till avåkning två gånger ;0) Han gleeed som margarin i en het stekpanna. Ja ni vet ju själva hur det kan vara när man får såna där skrattanfall. Man liksom tappar kraften lite granna. Men det gick jätte bra och fina rosetter fick dom också. <3 <3 Betty red som nummer 2, och Ludde som nummer 6. Att få höra sitt namn ropas upp i högtalaren är en riktig fräck känsla. Tävlingsnerverna pirrar ju till lite extra då.
Slänger in några bilder...


Den bästa klubben är självklart vår klubb VoRf!! www.vorf.se

Detta var banan som reds...

Här har Ludde & Mulle just fått sin fina rosett... <3

Goa & jättesnälla Mulle...

En stolt Mulle som visar upp dagens "fångst" <3



Visst var vi bra Jimmy?! Vi vann ju pris ;0)



Jimmy har gett sej den på att INTE riva... hur ska det gå?! ;0§

Full fräs mot hindret... och skoj ska vi ha ;0)

Nu längtar vi till nästa ridlektion och självklart även nästa tävling.