Jörgen har precis satt igång med ytterligare ett tak nu. Det är taket i farstun som ska ned. Rövmokaren som Ludde kallar honom, kommer hit redan i morgon, (hoppas jag) för att plocka upp och fixa undan lite rör som går där uppe längst taket. 

Läste ni förresten bilagan till aftonbladet igår?! Den där "härligt hemma bilagan". RIKTIG fina bilder fanns det där i. Det var ett hem i lantlig stil med rustika golv och takbjälkar <3 Ni som läste den kanske också läste om den där mannen som förlorat sin fru på ett så otroligt tragiskt sätt. En älg hade tydligen blivit totalt jättegalen och haft ihjäl henne. Fy sjutton säger jag bara...

Att en helt vanlig älg kan vara kapabel till nåt sånt är verkligen inget man tänker på då man är ute i skogen och promenarar. Det värsta av allt var väl att mannen blivit misstänkt för mord mitt i allt. Vissa får utstå en hel del märker man. Som om det inte vore nog med sorgen och saknaden liksom... Nu kommer i alla fall jag vara mer uppmärksam i fortsättningen. Älgar är inga mjukisdjur precis, tänk på det!!

Kommer aldrig glömma den där gången då jag var gravid med Rasmus. Jag och mamma var ute på vår dagliga runda på ca 5 km. Har för mej att det var nån gång i mitten/slutet av graviditeten. Helt plötsligt noterar jag att det går en älg i åkerskanten ca tjugo meter bort. En mycket nyfiken och orädd sådan. Jag ökar tempot så gott som det gick och älgen med. Min omedelbara tanke var att jag nog fan borde vara på ett helt annat ställe än just där. Mor min som var smal och smärt kunde ju säkert springa i minst 130, men jag... jag kunde inte alls. Benen låste sej totalt!!

Att morsan skulle kasta upp sin jätte gravida dotter på ryggen var ju bara att glömma. Jag var på tok för tung för det, så mycket förstod tom jag. Plötsligt insåg jag det fruktansvärda, att allt nu bara var helt upp till älgen. Skulle det bli en fet gravidosmiddag på en tjockismalin eller inte?! Som tur var så kom han/hon på bättre tankar, och lät mej löpa. Eller gå kanske jag ska säga ;0) Vi stod och tittade på varandra både länge och väl innan vi till slut släppte varandras blickar. Kanske att vi möts på ett helt annat ställe en helt annan dag, vem vet?! Risken finns väl att det är han/hon som gått och blivit någons middag nu ;0§ Dax att kolla in rivningen...