Lite om dagen... och lite annat babbel ;0)
Torsdagen är ju = barntimmar för L & B. Vi kommer (som vanligt) i sista stund, och med andan i halsen. Klockan slår om till 08.59 precis när vi är framme. Varför kan man inte komma lite mer i tid någon gång för?! Helt jätte sist var vi väl kanske inte, men nästan. Ludwig tyckte det var dax att leka "VILL-INTE" leken. Han ville INTE ta på sej och INTE äta frukost, han ville inte hjälpa till alls. I detta läge gäller det att spela sina kort rätt!! Man får vara "lagom" sträng och bestämd, annars spelar han ut en helt. Han ser ju såklart sin chans till att få lite extra uppmärksamhet mitt i allt. Det är ju då man INTE ska säga; "Om du inte kommer nu så åker Mamma och Beata ifrån dej, och då blir du alldeles ensam hemma" Så ska man INTE säga!! Inte hota med farbror polisen heller ;0) Fick lära mej det på en kurs som jag & Jörgen gick en gång. Det var en kurs om "att vara förälder till en 3-åring". Klart att man aldrig ska hota sitt barn, men hur många gånger säger man inte just såhär?! Jag ska helt ärligt säga att jag har gjort det MÅNGA gånger. I stundens hetta, och mitt i all frustration och stress, så har dessa ord en viss förmåga att glida fram. Någon som känner igen sej?! Man hör ju själv hur himla löjlig man låter, och ändå så säger man det. Min ungar har är gärna själva hemma. Ludde svarade bara att, Japp!! Klart att jag kan vara det Mamma ;0) Det är ju lixom inte det man vill höra han säga!! Vad man vill höra honom säga är ju mer, "Okey Mamma, jag kommer väl då..." Summan av detta blir nog mest bara tjat. Vissa dagar går det hur bra som helst, snabbt och lätt!! Andra dagar går det inte alls... Ett annat exempel som de tog upp på den där kursen var ju hämtning på förskolan. De spelade även upp en pjäs om hur det kunde se ut hemma hos familjen Karlsson, en helt vanlig dag. Jisses vad man kände igen sej ;0) Nästan på snudden till lite pinsamt faktiskt. Ska inte gå in för mycket på detta, men jag kan säga som så, kursen var kanon!! Man behöver absolut bolla tips och idéer med andra föräldrar. Inte bara när barnen är små (nyfödda) utan även senare. Att vara förälder är INTE alltid det lättaste, det är ett tufft men otroligt stort och roligt "jobb". Våra barn förtjänar endast det bästa!! Eller hur?! Kramiz.
hehe ja gumman..
JAG KÄNNER IGEN MIG!! hihi
"om du inte gör de år de, blir de så och så.."
men fasen, de bara slinker ur en ibland :P
Jovisst är det så att man vill att barnen ska komma ihåg sin barndom med en mamma som hade rätt så mkt tålamod o var glad, än en som tjata jämt o var vresig!!! Som tur är går det upp o ner, beror ju oxså på hur man själv mår o orkar.
Och man väljer sina strider. Det bästa med barn är att de ger en så otroligt mycket o vilken kärlek som varar hela livet!! Kram!
Senast idag så sa jag till Felicia när hon vägrade att följa med att "Då åker vi utan dig då, hejdå" Klara mig själv sa hon, jag höll på att bli tokig såklart. Men efter femte gången så kom hon faktiskt;-) Känner igen mig i det du skriver. Att inte man får hota med polisen har min bror bestämt sagt att det får jag aldrig säga. Han berättar hur han i jobbet ibland får ta hand om barn som är livrädda för polisen då föräldrarna hotat med polisen.
Ja det är klart man inte får!! Det gör jag faktiskt inte heller, inte hota med polisen på det sättet. Då säger jag i så fall nåt i stil med att "Det säger polisen att man inte får" El "Det får man inte göra, då blir inte polisen glad" Tex att inte sitta still i bilen med bältet PÅ!! Klart man säger att det är superfarligt oxå, men när inte det räcker så händer det att man tar upp polisen, att han/hon inte gillar sånt!! Men jag har faktiskt ALDRIG sagt att då kommer polisen och tar er. Å att det ska få sitta i fängelse har jag heller aldrig sagt ;0)
Ja det kan inte vara lätt att vara polis. Har poliser i familjen jag med, och har hört samma sak. Krams.
Godmorgon!
Nä jag känner INTE igen mig.... ;-) Jag har fight varje dag med Liam, nu har Colin oxå börjat apa efter storebror, dessa barn!!! Värsta är nog när jag hämtar Liam på dagis, jag är helt slut när vi kommer därifrån...
Idag ska jag och barnen till Göteborg, till min pappas företag och sen hem till mamsen och tjöta med henne lite.
Blir att packa lite till ikväll, vill inte stå med allt sista kvällen, sen ska barnens leksaker delas på oxå, inte dumt faktiskt, då blir ju alla saker roliga beroende på vem dom är hos. ;-)
Nu har jag babblat färdigt! Ska på tomteparade i Lidköping på söndag tänkte jag...
Kram på dig vännen!
oj oj oj... menar du att du HOTAR dina barn? Har jag aaaaaaaaldrig gjort! *asg*
Du, jag tror inte den förälder finns som inte någongång (eller ofta *s*) fastnar i det där "muta/hota-träsket". Allt snack om positiv förstärkning och "praaaaata" fungerar inte alltid i vardagen. Man är ju inte mer än människa. Och man orkar inte alltid vara pedagogisk.
Däremot försöker jag så gott jag kan inte köra med "lösa hot" utan säger jag att det "inte blir något tv-spelande om ni gör si eller så" så försöker jag hålla det. FAST... nu får jag ofta höra samma resonemang tillbaka... "mamma, om jag inte får spela tv-spel tänker jag inte..."
Ooops. Hur var det nu de sa? "Barn gör inte som vi säger utan de gör som vi gör." Så var det va? Stämmer ju tyvärr. =)
Många kramar,
Anna
Vad gör man när stressen ökar och tålamodet tryter?
Själv har jag burit min fyraåriga dotter skrikandes från dagis till bilen i bara kort klänning(i början på november). Väl hemma satte jag ner henne på de kalla platterna så hon fick gå barfota de ca 5 meterna till ytterdörren.
I hennes fall så ville hon först inte gå hem, gick och gömmde sig på dagis. Till slut säger jag att jag går och hann precis ut genom ytterdörren då kom hon skrikandes men vägrade ta på sig. Efter 10 min gav jag upp och lyft upp henne och gick.
Vissa dagar bara längtar man tills de ska gå och sova andra är helt underbara.
Trevlig Helg
Ja,den saken är säker. Dom förtjänar det bästa! Å bättre jobb finns inte. Precis som allt som är värt något så är det även lite jobbigt då och då.
Ha en härlig helg!
