Godmorgon alla söta bloggisar där ute ;0) Idag har den härliga solen förmodligen dragit vidare till nåt annat solfattigt ställe på vår jord, och om vi har tur så dyker han upp snart igen. Gårdagens sommarväder blir man snabbt beroende av. Man vill ju liksom bara ha mer!! Idag har vi P-möte och husvisning att gå på, och sedan packar vi oss iväg till fasters stuga för att fira en jätte skön helg vid havet. När det gäller hus och annat trevligt, så har vi inte den blekaste aning om vad som kommer att ske. Det återstår att se, spännande va?! Lite jobbigt är det faktiskt också om jag ska vara riktigt ärlig. Igår var jag iväg och kollade på hus nummer två, och för tillfället så klappar nog mitt lilla hjärta mest för just DET huset. Stället som vi ska kolla på idag, är liksom inte alls samma typ av hus. Vi får helt enkelt se vad dagens visning ger. Vi kanske faller handlöst för detta med, who knows?! Dax att fixa fram lite kläder till ungarna... Vi höres lite senare <3


Kom tillbax soljäkel!!! // M.    Lite senare... kom den faktiskt ;0p

Idag ska det jobbas lite igen då var det tänkt. Igår gjorde jag kvällsturen och var iväg och lyssnade på härlig musik ;0) Det var inget mindre än det poppiga bandet Bonus som spelade förstår ni. Om det ryckte i benen på MirakelMalin?! Mmmjaa... kanske lite ;0) Det var så många som dansade och höll på, så jag hade massor att vila ögonen på. Jag måste nog erkänna att dans som tex vals och bugg, inte riktigt är min grej. Förra gången jag var med jobbet på dans så var det pinsamt nog några som ville försöka få upp mirakeltanten på golvet, i just nån sån där dans som jag verkligen inte ens KAN. Tyvärr så tackade jag Nej pga detta. Man vill ju inte riskera att trampa sin partner på de små fötterna heller ;0) Det händer faktiskt att jag och sambon tar oss en sväng här hemma, men då gör jag på mitt vis, eller "vårt" vis, och då går det hur bra som helst. Jag får väl sätta upp detta som ett litet delmål framöver, kärringen ska nog lära sej nån gång får vi hoppas. Igår hade de även ringt från;  http://www.skarahastsport.se/ om att vår bur till Victor hade kommit, så om det hinns med så ska vi försöka få den hämtad i eftermiddag. Idag blir Victor redan 13 veckor, vart tar tiden vägen om jag får fråga?!
Återkommer troligtvis lite senare idag...

Ni minns väl hur liten han var för en massa veckor sedan?!

Så fin han blivit, eller hur?!

Orkar inte babbla en massa, så jag hivar bara in lite
trevliga bilder i stället om det är okey för Dej ;0p


Visst är en ros mer än bara vanligt vacker?! Speciellt de som kommer ifrån min kära Knoppis butik ;0) Vi hoppade nämligen in en sväng i Gabbis & Camillas butik på Norra Torngatan. Som vanligt så hittade vi en massa fint där inne. Fia köpte med sej en jätte fin krukliknade vas eller vad det var, fin var den i alla fall :0p Deras hemsida hittar ni här; www.systrarnaknopp.se




Ännu en vacker liten historia... <3

Här finner man alltid nåt att fästa ögat på... ;0) Ska det vara knoppar,
så ska det vara; Systrarna Knopp på Norra Torngatan i Lidköping!!

Här har vi en liten Gabbi-Knopp och deras Zanna.
(vart ska H;et vara G??) *funderar så det knakar*

Min systerson Noel älskade Gabbis pynt i butiken ;0) Det fanns ju GOODIS. 

Godaste ungar... <3

Syster Stina föll för en massa hon också ;0)  www.stinalee.se
    
Fika me mina kära systrar och Fias Noel <3


Fan vad jag vill bli florist ibland... eller Bm... eller varför inte BÅDA ;0)

Gårdagens gastroskopi hade gått bra och Ludde var så stolt när han berättade om allt som han fått vara med om. Först hade en jätte snäll tjej som hette Linda, tagit hand om dem. Ludde hade fått klenig salva på alla tänkbara stickställen. Sån där salva som bedövar ni vet... Tyvärr så kan den där mirakel-salvan göra så att de små kärlen drar ihop sej, och kan bli lite svåra att hitta när de väl ska stickas. Detta hände naturligt vis med vår lille Ludde ;0§ De hade fått sticka flera gånger och testat runt en hel massa, innan de tillslut hittade rätt. Ludde satt superduktigt hela tiden, och hade inte sagt speciellt mycket. Endat en gång hade han sagt att det faktiskt gjorde lite ont.

Snacka om att förtjäna en tapperhetsmedalj av GULD?! Han berättade också att både han och pappa hade fått på sej gröna mössor, och Ludde hade fått nåt som såg ut som ett nattlinne att dra på sej. När väl "flygplanet" = den där grejen som de sätter i handen el armen, och som de sedan får dropp el medicin igenom kallas för detta) När den väl var på plats, och de gett medicinen som skulle få honom att sova gott, så gick det ganska så snabbt.

Ludde fick dricka något som han själv beskrev som; "konstigt vatten" Jag gissar att det var samma medicin som jag fick dricka då jag gjorde undersökningen för en massa år sedan. Det "konstiga vattnet" bryter ned alla bubblor i magen, och gör att man ser bättre när man väl är nere med kameran i magen. När väl Ludde somnat så fick inte Jörgen vara med längre. Efter ca 30 minuter så var undersökningen klar och Ludde fick vakna upp på uppvaket. Jörgen hade fått prata med läkaren efteråt och han berättade att allt gått fint och att magsäcken sett helt normal ut, det var inte förens de kom ned i tolvfingertarmen som de såg att det inte var helt som det skulle.

Det var inte nån jätte stor skada, men det var rött och inflammerat. Detta är typiska fynd vid obehandlad glutenintollerans. Men eftersom inte Ludde blivit "sjuk" av detta ännu, så tyckte han att Ludde skulle fortsätta med sin vanliga kost tills dess att läkaren ringer upp med provsvaret om ca tre veckor. I de fall där barnen gått och blivit svaga och dåliga, så brukar de råda till ändrad kost på en gång. Vi kommer sedan att få komma till dietisten för mer information. Ska vi försöka se det positiva i detta, så är det väl att han slapp att bli sjuk innan det upptäcktes, som min kusin blev. Han blev så dålig och svag att han t.o.m slutade gå. Fruktansvärt att det hann att gå så långt.

Ludde är inte det minsta ledsen för detta, utan tycker bara att det ska bli lyxigt att få äta samma bröd som jag ;0) Han älskar nämligen det brödet och den pastan som jag äter. Som belöning så fick han lego av personalen på avdelningen, de tyckte att han hade visat STORT mod där inne. De berömde även Jörgen som behöll sitt lugn så bra då de skulle sticka. Många gånger så smittar föräldrarna av sej på sina barn, och i detta fallet så trodde dem att de betydde mycket att Jörgen var som vanligt med honom, och pratade hela tiden om ditten och datten. Att se sitt barn i sjukhusmiljö är verkligen inget skoj.

Tänker på alla de föräldrar som nästan "bor" på sjukhuset med sina svårt sjuka barn, lider verkligen med Er. Barnen är det absolut viktigaste man har, så är det ju bara. Om jag fick önska något i livet så vore det nog att alla barn slapp detta med sjukdom och lidande. Barn ska inte behöva utstå en massa jobbiga undersökningar och annan bråte, de ska ju bara leva livet och leka en massa ju. Tack för all underbar personal som finns på dessa ställen, ni betyder massor!! Tack vare er så fick min Ludde en positiv upplevelse igår <3