*RAGNARS ÄVENTYR*


Det var en gång en liten snigel som hette Ragnar. Han bodde i en stor och mörk skog utan några som helst underhållande saker att göra. En dag beslutade han sig för att bege sig till den läskiga staden som han hade hört talas om när han var liten. Ragnar packade sina saker i en resväska och startade sin långa färd.
När han hade kommit till floden och skulle passera över den gamla träbron såg han något häpnadsväckande.
Ragnar hade aldrig sett något så vackert i hela sitt liv. Det var en
blond kurvig skogsnigel! Blyg som han var tog han lång tid på sig innan han närmade sig denna vackra uppenbaralse.

Till slut tog han mod till sig och sa eh, hej! Jag heter Ragnar och är ute på äventyr. Jag har begett mig ut alldeles ensam. Ragnar kände sig modig för en stund och frågade; Vill du följa med? Den blonda och kurviga skogsnigel såg förtjust ut men dröjde med sitt svar. Modet Ragnar känt försvann fort när skogsnigeln inte svarade och han blev änmer blyg än vad han vanligtvis var. Ragnar ångrade sin förfrågan och sa; Äh,öh,..det var en dum fråga eh...så klart att du har annat för dig. Ragnar vände snabbt ner blicken mot marken.

Han kisade försiktigt och snabbt mot skogssnigeln som gav ett leende tillbaka och svarade Ja, det vill jag gärna. Ska vi glida över bron och påbörja ditt äventyr tillsammans? De börjar bege sig mot bron, efter några timmar har de äntligen tagit sig över. Men vem möter de då?! Jo på bron möter dom en annan
snigel som också var ute på ett äventyr.



Ragnar frågade om
snigeln ville följa med som på sitt äventyr. Snigel presenterade sig och sa; "Jag heter Sivert. Ragnar
presenterade sig artigt, "Hej Sivert jag är ragnar och detta är min
vän Agatha och vi är på väg mot ett stort äventyr".
De 3 gick mot solnedgången och blickade framåt
Nu var det på väg ut i den stora världen...
 
Det var en ljum kväll och endast små syrsor hördes. Det var en väldigt lång färd kvar & kvällen började övergå från finsolnedsgång färg på himlen till svart och läskig natt. Ragnar, Sivert & Agahta vart små rädda men ingen sa något, dom fortsatte bara att gå tills dom hörde prassladet närma sig och fram kom en indisk kobra.
 
Kobran hette Indie och slingrade sig sakta fram till de tre sniglarna. Ragnar höll hårt om
Agatha. Kobran Indie frågade vart de var på väg, men han såg att de såg rädda ut och sa för säkerhets skull, - Ni behöver inte vara rädda för mig, jag ska inte göra er illa. Jag är på väg till Oasen, en plats som jag har hört talas om. Det ska vara en helt fantastisk plats att bo på. Den ligger bortom solnedgången, vid änden av regnbågen och ovan molnen.

- Jag har varit på resande fot i ett par månader nu men har inte hitta fram.
Indie frågar sniglarna om dom har hört talas o det hade de inte men de alla blev tagna av platsen Indie berättade inlevelsefullt om och lyssnade förstummade. Ragnar berättade sedan för Indie vart de var påväg och insisterade på att de kunde färdas tillsammans. Varför inte, tänkte Indie och slöt sig till gruppen.
 
Ragnar som startat sin resa ensam hade nu mött sällskap och tillsammans fortsatte de sitt äventyr, Ragnar, Agatha, Sivert och Indie. Eftersom det hade blivit natt och många faror lurade i den stora skogen, bestämde sig Ragnar och hans nyfunna vänner att slå läger för natten. De hittade en mysig liten dunge, lagom täckt av stora blad så de inte skulle upptäckas av de olika farorna som lurade ute i mörkret. De somnade ganska fort allihopa, eftersom de var trötta efter dagens äventyr.
 
Ett par timmar senare väcks Ragnar av ett högt vrål. Det var ett högt och öronskärande vrål och ett litet svagt elakt skratt. Ett skratt var något som varken Ragnar, Sivert, Agatha eller Indie någonsin hade hört förut och givetvis kunde de då inte förstå att just det ljudet de hörde nu var ett sådant, men elakt lät det.
Indie slingrade ut en bit av den långa svansen (som hela kroppen faktiskt bestod av) och kom snabbt in igen.
- Det var en hyena, min gamla morfar berättade om en sådan för mig en gång, de är visst hemskt farliga!

En och en stack de försiktigt fram sina små huvuden för att se faran.
När det var Ragnars tur såg han ett otrolig tunderligt djur, det såg nästan ut som en katt.
och framför katten, i en stor blodhög låg det som hade framkallat vrålet, en död myra. Brevid myran satt en darrande liten nyckelpiga och vred sina blodiga händer.

Moihihi!! Skrattade hyenan hysteriskt.... Äntligen lite action i denna trista lilla skog. Bryt!!! Ropade kameramännen genast!
Detta är en BARNSAGA! Nu försöker vi igen. Chaaaampagne tack, skrek Ragnar från sitt skal! Jag svettas ju snart ihjäl, kan nån fixa lite ostron, jag är ju faktiskt stjärnan här sa han...Ni får vänta på mig, jag måste få ta det lite lugt nu. Kan nån ringa min Yoga instruktör tack???? Alla suckade och var trötta på Ragnars divalater. Sivert och dom andra skådisarna försökte komma på ett sätt att få ner Ragnar på jorden igen.
 
Efter att ha funderat i några minuter så kom Indie på det , - jag vet hur vi gör, vi gör så här,

vi tejpar fast känsel spröna i trädet där uppe...å pekar högt upp i det blå..
-Ända däruppe.
Häpnar Agatha...
Sivert tar ett riktigt glädjehopp å tro det eller ej.. han gör en trippelvolt över grenen på trädet..
-så där ja!
Pustar han ut och börjar linda snöret runt Siverts sprön. Sivert stretar inte emot ett dugg då han ligger å sluddrar om hollywood kändisar. (För mycket champagne...)


Medans Sivert binder färdigt så hugger Indie in å börjar

vira upp så mycket han kan från sin sida. Indie har sett att Ragnar har börjat darra på underläppen. Indie börjar vagga samtidigt som han med intensiv blick stirrar Ragnar rakt in i ögonen och väser : ÖDMJUKHET,ÖÖÖÖDMJUUKHEEEET!!! Efter en stund snärtar Indie till med svansen så att Ragnar vaknar till med ett ryck. Han blinkar förvånat och frågar varför alla dessa är samlade runt honom, och varför håller ni alla i så fina TOMMA champagneglas sa Ragnar med ett finurligt litet leende (Indies hypnos hade gjort susen)...Korken flög all världens väg och Ragnar fyllde sina vänners glas med bubblande champagne sedan hade de raveparty i tre veckor!
SENSMORAL : DELAD CHAMPAGNE ÄR GODAST :-)