Hjärtat blöder och tårarna sprutar =( Tidigt i morse så tog vi farväl av världens mest underbaraste ungar, Marcos & Latifah. Kommer sakna Er MASSOR, massor, MASSOR!!! Huset känns så sjukt tomt nu och värre lär det väl bli om en stund då jag ska hämta upp L & B. Två barn kommer fattas i vår bil och det är Ni!! Kommer aldrig någonsin glömma Er. Ni är de bästaste, finaste, modigaste, roligaste, busigaste... ja ni är nog precis allt och lite till. Älskar Er som om ni vore mina egna <3 Hoppas VERKLIGEN att vi ses igen nu! Kanske till våren i Uganda, ja vem vet?! =)

Värdfamiljsmötet igår gick bra. Vi fick en massa nyttig information från de Ugandiska barnens lärare. Visste ni  förresten att man pratar hela 50 språk i Uganda, samt att det bara är ca hälften så stort som Sverige?? Därför blir engelskan nåt ganska naturligt och nåt som dom redan tidigt får lära sej. Vi fick med oss en supersöt liten tjej på sex år och en lika dundergo grabb på sju. Ludde och Marcos fann varandra direkt. Ni skulle hört vad dom fnissa och höll på =) Tv-spelet va skoj tyckte M. Lilla söta Latifah tyckte mycket om legot och alla de små söta petshopsen inne på Beatas rum. Detta har verkligen gått över förväntan än så länge. Ungarna har funnit varandra som dom ska och engelskan fungerar bra. Luddes självförtroende steg högt upp i taket när hans vän svarade "Yes" på en av hans frågor. Att han FÖRSTOD hans fråga på engelska, var ju såklart riktigt fräckt. Som sagt, detta är kanonstor grej för oss alla! Ett riktigt äventyr. Jag hoppas och tror att de ska trivas här hos oss. Ni skulle hört hur gott dom fnissade åt Jörgen i morse! =) Han spelar ju gärna lite "apa" om han får, så i morse bjöds det på fånig sång och dans tillsammans med Welma =P Dom har glimten i ögat ska ni veta, så söta!! 13.20 ska vi (jag och Welma) åka in och hämta upp dem från skolan. Sen får vi väl se vad eftermiddagen bjuder på här hemma. Det finns massor att utforska här ute! På Fredag funderar vi på att åka iväg till nåt spännande lekland allihop. Tyvärr så har W gått och blivit förkyld, hostig och lite varm under natten. Vi får tro att hon piggnar på sej fort så hon orkar hålla igång och ha skoj hon med. Hörs snart igen!

Ja det var det verkligen. Ett underbart gäng på 12 elever. Vad jag pratar om?! Jo, det ska jag berätta =) Det är nämligen så att Ludwig & Beatas skola har en partnership skola i Kampala, Uganda. Ett internationellt samarbete som nu har tagit dem (tolv elever mellan 5 och 9 år) hela vägen från Uganda och hem till oss. Detta är verkligen en kanonstor grej för både dem och oss. Tänk så nyttigt, och vilken upplevelse! Barnen ska under deras vistelse här i Sverige få bo tillsammans med sina värdfamiljer. Vår familj tog ju såklart chansen när den kom och ska nu alltså få hem hela TVÅ barn extra =) I kväll efter värdfamiljsmötet så är planen att barnen ska få följa med "sina" familjer hem. Liiite nervöst är det men ska nog säkert gå bra. Barnen kommer lära sej massor på detta och vi med. Ska försöka uppdatera så fort jag kan <3

Minns ni?! Tiden rusar...

I slutet på veckan ska det fotas lite mera GRAVID-mage =) Ska bli SÅ skoj! Magar är alltid vackert <3

Älskar denna bilden och minns känslan så väl... =)

Bilderna och den fina förlossningsfilmen är värda GULD för mej!!
För Er som inte fanns här inne på den tiden så finns vissa av bilderna här <3

 

Tänk att jag blir alltid lika glad och energisk av det här youtube-klippet =D Visst är den härlig?!

I kväll red Beata en stilla ritt i fina solnedgången med Kalle. Det var så vackert så man nästan blev tårögd <3 
Kalle är som en fluffig maräng hela han. GOD, söt så in i vassen, och så otroligt c-h-a-r-m-i-g!
Som jag sa till Beata tidigare i kväll - man blir ju så KÄR!! <3 

I Tisdags red vi (el Beata) för sin gamla ridlärare igen. Det var hon och kompisen E som delade på henne. Denna gången så var det inte KALLE som reds, utan Es minsta ponny Kålle. Beata hade nog helst önskat att Kalle hade fått följa med, men Kålle gick fint han med... förutom under några få minuter. Han blev nämligen akut trött mitt under lektionen och fick för sej att han skulle "vila" =) Es mamma sa att han brukade göra sådär när han gått och ledsnat. Smart häst eller vad?! =P Nästa gång så drömmer ju såklart Beata om att få ta med sej "marängen". Vi får väl se hur det blir.

Dessa godingar bjöds jag på hos Jennie sist... nytt i glutenhyllan välkomnas alltid =D

Jennies goa Melle, visst är han charmig?!


Dax att fixa i ordning sej nu... vi hörs!! =)