Mysiga sparkar i vecka 21 <3
Tiden går snabbt som sjutton. 1;a Mars i morgon ni vet ;0) Jag har nu hunnit in i den 21;a graviditets veckan och är då alltså i sjätte månaden. Måste försöka fota magen lite mer nu så jag verkligen kan njuta av magen ordentligt, och från alla håll.
Syster Stina och jag har pratat lite löst om att hon (om hon är hemma och INTE i Malmö) ska få följa med oss in på förlossningen när dagen "D" väl kommer. Vi får väl se hur det blir. Stina är liksom jag, ganska så såld på detta med graviditet, förlossning och bebistid. Skulle mycket väl kunna tänka mej att dela förlossningsminnet med henne. Vore väl nåt om minstaste systern gick och utbildade sej till barnmorska. Kan jag sparka igång henne genom att låta henne vara med, så gärna för mej. Vet att hon hade passat perfekt, hör du det Stina?! HELT PERFEKT!!
Som det ser ut nu så kommer jag att gå på semester redan vecka 23, lagom till ungarna går på sitt årliga grönbete ;0) Har nog inte riktigt fattat att jag troligtvis kommer att få gå på föräldraledighet fram i sommar. Chefen har redan sett ut nån som ska gå på min schemarad. Känns bra men lite märkligt. Vad kommer det sej att jag har så jäkla svår att förstå mitt gravida tillstånd tro?!
Undra om jag någonsin kommer fatta... det är klart att jag SER att jag förändrats, men att faktiskt va GRAVID känns fortfarande ganska främmande. Vi som inte kunde, kunde helt plötsligt. Tro det eller ej men den där tanken far igenom skallen var eviga dag. Vad var det som gjorde att det helt plötsligt gick??? Jag har sagt det förr och säger det igen; MIRAKEL, mirakel, MIRAKEL <3 Det ska bli VÄLDIGT spännande att få se VEM det är som bor där inne den 19;de.
Känner mej lite orolig för det här med förlossningar som startar för tidigt. Nu önskar jag bara att tiden kan få gå så man kan känna sej tryggare FALL bebben skulle få för sej nåt dumt. Med L & B blev jag ju inlagd i vecka 30+ nåt har jag för mej. Värkar som inte var bra hade bestämt sej för att komma. Efter en stor hästspruta i röva (med medicin för att skynda på barnens lungmognad) så fick vi order om att köra in till Näl direkt ifrån sjukhuset i Lidköping.
Där fick jag dropp i två omgångar för att försöka stoppa en för tidig förlossning. Den första medicinen som testades var helt vidrig. Jag flåsade som en ko och hjärtat slog tredubbla slag. Ja jag tålde den inte alls. Kroppen betedde sej som om jag befann mej i värsta maratonloppet, fast att jag låg helt stilla. Riktigt otäckt faktiskt.
Läkaren såg hur jag mådde och befriade mej från hemskheten så fort han bara kunde. Han sa att många får just dessa symtom, fast att man helst ändå vill testa den som medicin nr 1. Den var nämligen betydligt billigare än den andra som jag nu skulle få. Vem fan bryr sej om priset när man ligger där svettandes och stönar, inte mirakelmalin. Ge mej nåt annat, please... jag fick "nåt annat", och det där "nåt annat" gjorde nytta.
Malin KNEEEEP och hon KNEEEP!! ;0P Nädå, knipa hjälper inte i såna lägen, det vet ni som befunnit er där. Vill bebisen komma så kommer den, så är det. Läkaren pratade om att den sista omgången med medicin skulle få bli den sista. Man vill sjävklart stoppa så långt det går, men inte hur länge som helst. Det kan nämligen vara så att barnen BÖR komma ut av ena eller andra anledningen. Det kan bero på en rad olika saker. Skit samma, mina bebbar stannade kvar och det är jag evigt tacksam för. Min största fasa var att behöva se dem ligga där och kämpa. Det är ju i magen som de mår allra bäst, i alla fall i de flesta fall.
Jag och Jörgen fick göra ett studiebesök inne på Neo. Där stod faktiskt en kuvös redo för våra små, fall att de skulle sätta igång igen. Men som tur var så fick den kuvösen stå tom, för mina ungar kom på andra tankar ;0) De ville följa med mej hem igen (i magen) ca tre veckor senare. Förmodligen så kommer detta inte att upprepas, för denna gången bor det ju endast en liten bebis där inne, men jag ska ärligt erkänna att oron finns där lite grann.
Ibland känns det som folk tar detta med "att gå tiden ut" som en självklarhet. Det är många barn som föds på tok för tidigt på våra sjukhus. Tänker på alla deras oroliga föräldrar. Vilket helvete att behöva gå igenom nåt sånt. Att inte veta om deras älskade barn ens överlever natten ;0§ Hemska skräck säger jag bara. Så lyssna nu alla ungar som fortfarande är för små för att komma ut; STANNA där ni är, okey?!
Kramar <3
Dax att kavla upp ärmarna...
Ja ni kanska minns att jag i stället fick en RÄKNING på missad sjukvårdsbehandling?! Postgången måste ha strulat för jag såg då aldrig röken av nån kallelse. Efter nästan 6 månaders väntetid så är det väl självklart att jag skulle gått om jag hade vetat. Nu får jag åka in akut nästa gång det kommer och inte vill ge med sej.
Denna gången räckte det som tur var med alvedon, sängläge och värmedyna. Illamåendet som kommer i samband med det onda, går väl inte att göra speciellt mycket med. Bara att stå ut och se glad ut. Nu är jag i alla fall på G igen och det onda är borta för den här gången.
Svärmor var förresten här och hjälpte Ludde och mej med ett litet brödbak i nya maskinen. Den var perfekt för ändamålet. Det glutenfria mjölet rök inte ett dugg ;0) Vi gjorde inga småbröd denna gången, utan det allra enklaste, i en långpanna. Supersmidigt när man inte ens behöver "ta i" själva degen (som oftast är rätt kladdig som glutenfri).
Nu har jag lovat mej själv att baka betydligt oftare. Maskinen ska jäklarimej få göra nytta här hemma!! Ringde in en ny beställning på glutenfria varor åt Ludde i Torsdags, och med den beställningen kommer massor med nytt och härligt mjöl. Dax att dra till jobbet nu... ses och hörs.
Ludde <3
Det kanske inte är så konstigt... (bilder på kaoset)
att luften går ur mej och hormonerna löper amok?! En ny arbetsdag betyder ny städning. Just för stunden så vill jag bara lägga mej ner och gråta... eller varför inte SKRIKA och vråla!! Jag ooooorkar inte städa idag igen. Jag orkar bara inte börja om. Svar NEJ, vi ska INTE ha kalas den närmaste timman. Förmodligen inte på mycket, mycket länge.
Ringde nyss och skällde av mej lite på sambon. Jag var bara tvungen att lätta på trycket lite!! HJÄLP mej någon... hjälp mej städa och fixa maten. Jag vill helst bara gå och lägga mej. Ni ska få se sanningen i vitögat ni med. Ja, jag behöver få dela med mej av skiten. Det kanska faktiskt känns lite bättre då. Kan ju i alla fall vara värt ett försök, eller hur?!
Inte nog med röre här hemma. Allt snöande gör mej TOKIIIIG!!! Jag vill verkligen inte ha mer snö nu, fatta!!!! Potatisjävlarna var ju slut med så jag var ju såklart tvungen att bege mej in till affären i rent jävla vres. HELVETE vad jag gasa!! Tror ni känner av mitt galna humör ni med. Polisfan stoppa mej för blåsning tidigare idag med. Gravid och på fyllan, skulle inte tro det va.
Jag blåste så snällt och fick högsta betyg. NEG visade dosan. "Ja det var väl en jäkla tur det, sa jag. "Jag råkar nämligen ha en liten bebbe i magen". "Nämen grattis, va kul" fick bli den snälla polisfarbrorns kommentar. Första gången jag blivit stoppad faktiskt. Inte så dåligt va?! Polisen berättade då att han faktiskt stoppat en man på 60 jordsnurr i förra veckan. Han hade inte heller haft den stora äran att bli stoppad tidigare. Snacka om tur, eller?!
En annan grej som hände för en stund sedan var det här; Potatisjävlarna skulle ju köpas och även ris. Väljer Basmatiriset för den var störst. Tror ni inte på fan att det visa sej va SÄLJSTOPP på just DET riset. Eldorados basmati var det. Det var bara till att knul knalla iväg till rishyllan och välja någon av de mindre förpackningarna. Blääää vilken dag!!!!! Nåde den som jävlas med mej säger jag bara. Idag har jag tålamod NOLLLLLLLL. Här ska ni snart få lite skitiga bilder... 
Det blir rätt dammigt blir det som ni ser...
Idag var det ju i alla fall ingen LERA och VATTEN mitt i allt...
Kyrkputsen på murstocken... svår att visa på bild tyvärr.
Blir bättre bilder på den helt färdiga murstocken senare... <3
Skicka nu hit en massa goa kramar så jag får lite ny styrka att STÄDA.
Städning pågår...
Jag såg hur allt bara blev mer och mer sörjigt där på golvet. Luften gick fullständigt ur mej, samtidigt som alla vilda graviditetshormoner satte igång med vidrigt krig. Ja, jag höll verkligen på att bli tokgalen på precis allting här inne. Inte nog med att man ska betala dem för arbetet, man får ju städa som en tok med. Har man lite tur så kan man ju alltid skriva sitt namn i dammet ;0)
När jag frågade om vad sjutton han pysslade med, så fick jag bara till svar att "den" var tvungen att VÄTAS rejält innan själva putsningen kunde ta sin början. Suck... nu var det ju inte bara väggen som blev blöt precis, utan det mesta ;0§ Detta förevigades tyvärr inte på bild...
Med facit i hand så skulle jag kunna kyssa gubbens tår för det där söliga söleriet. Jag blev nämligen RIKTIGT nöjd med resultatet!! Den typ av puts han just gjort, kallas tydligen för "kyrkputs". Gammalt, slitet och lite nött. Precis som jag önskade ;0) Bilder kommer senare. Ska försöka skura av golven nu innan det är dax att dra till ungarnas ridning. Vi syns lite senare!!
Fortsättning på renovering av gamla köket. (bilder)
Kolla vad fint dom knackat rent murstocken... ;0)
Våran älskade Kitchen Aid har kommit <3
Insåg att kaffebryggarn måste bytas ut nu med ;0P
En läckerbit i creme får det nog bli <3
Nu är det bakning som gäller här framöver ;0)
Gjorde goa drinkar igår, och hej vad den vispa!!
Renoveringen av gamla köket... (bilder)
En såg som nästan aldrig får vila...
Här ser ni den grönaktiga murstocken som på bilden ännu inte är "knackad"...
Damm, sågspån och lite vanlig skit...
Den gamla timmerväggen mot badrummet...
Titta vilken fin sten som trilla ned från taket när vi rev. Tur man inte fick den i skallen!
Här ska braskaminen få sin plats...
Murstocken igen...
Kalla mej konstig men jag älskar det här gamla och råa. Timmer & murat <3
Detta var bilder tagna i förrgår. Bilderna från igår kommer om en stund...
Idag har jag gjort 50 % ;0)
Ett hus fullt med damm, snickare och ett stycke elektriker.
Väggarna har nu reglats upp på nytt och taket (glesats) heter det så tro?! I skrivande stund så knackar man sönder putsen på murstocken. Det kanske är därför som han hostar lite extra nu?! ;0P Plasten åkte upp i dörrgluggen för en stund sedan, så man skulle nog kunna se mej som hyfsat utlåst. Men med kaffet, datorn och duschen så har jag nog och göra en stund. Tror faktiskt att jag överlever även denna dag ;0)
Det bonkar och knackar, skruvar och spikar... åhhh så mysigt!! Det händer ju grejer för sjuttsingen. Massor med grejer. Braskaminen är beställd och klar så nu är ett av deras jobb att förbereda för denna. Det kommer att bli en braskamin från Contura. En med fönster i sidorna och täljsten. Dörrgluggarna har öppnats upp och breddats en del.
Pizzeriavalven från 80-talet är bortflugna dom också. Som sagt, det händer prylar nu. Hoppas ni orkar hänga med i vårt "röre" ;0) Bilder kommer senare. Först är det lite P-möte på jobbet och sedan mer blogg. Har ju lite uppdatering att göra märker jag <3
Visst är han bra sexig den här mannen?! Tyvärr så jobbar han ju inte hos oss då ;0P
Bilder från snökaoset 20 Februari 2010
Dagens snödjup; Över mirakelmalins knä, MINST!!
Våra cyklar har visst fått vita kläder...
Snö, snö och mera snö...
Vinkeln till köket är ganska så snöfylld som ni ser ;0§
Tänk att man ska sitta här och sola om nån månad, längtar <3
De blivande föräldrarna <3 (Jag & sambon)
Fotograf; Sonen Ludde
Luddes enda krav var att mor & far skulle pussa lite med... <3
Alicia Keys <3
Snökaos minst sagt!! ;0§
Till Er som ska in och föda barn idag, det ordnar sej alltid. Det finns ju flyg ;0)
Lite om besöket på Mvc i Tisdags... och förlossningsprat.
Allt såg ut precis som det skulle. Blodtrycket var lågt och fint och magen mättes till sjutton cm när hon mätte. En helt normal mage till just min graviditetslängd på (i förrgår) 18+6 dagar. Hjärljuden hittades ganska så långt ned på magen, så mysigt ;0) Mitt Hb kommer att kollas efter v 25 (alltså vid nästa besök). Innan besöket var helt klart så skulle ett urinprov lämnas. Som tur är så brukar inte detta med att "kissa" vara nåt större problem som gravid. Det blev till att kissa en skvätt i en mugg inne på deras toa. Urinprovet visade noll socker och äggvita, helt som det ska.
Vi bokade upp Mvc-tiderna för resten av tiden med. Lika bra att få det avklarat på en gång. Runt vecka 28 ca så ska jag in på spec. Mvc för bedömning av förlossningssätt pga min skada som jag fick då jag födde L och B. Troligtvis så kommer jag att kunna föda helt vanligt denna gången också, alltså INTE snitt utan vanliga vägen där nere. Det känns ändå tryggt att en kunning läkare kollar upp detta en extra gång nu innan bebis ska ut. Helst av allt så vill jag föda vaginalt, men om det är stora risker att jag går sönder på samma sätt igen så kan det väl kanske kvitta...
Det finns ju faktiskt de kvinnor som lider av både det ena och det andra efter dessa skador. Tänker på alla dom ;0§ Det mesta går säkert att "fixa till" om man skulle få problem, men frågan är om alla verkligen gör det?! Tror många lider i det tysta i stället... tyvärr. Som tur är så har jag inte fått några större bekymmer efteråt och det är jag otroligt tacksam för. Kan ni gissa vem som fick gå till sjukgymnasten efter förlossningen av L & B?! Jo, det var lilla jag. Vilken muskel som skulle kollas och tränas förstår ni nog själva, det var den där lilla muskeln lite längre bak ;0§
Vi fick med oss en massa övningar och hemläxor när vi skulle hem ;0) Skötte vi oss väl så behövdes inte ett endaste återbesök, snacka om härligt ;0P Med order om att kniiiiipa på vissa sätt, så for vi hem igen. Sanningen är att sånt här KAN hända när man föder. Mitt och Bm + läkares fokus låg på Ludde och hans välmående. Vem brydde sej om en ev. skada då?! Inte jag i alla fall. Men barnmorskan vi hade var nog lite besviken trots allt. Det hade inte behövt bli nån skada över huvud taget tyckte hon. Förlossningen gick ju helt perfekt bortsett från detta på slutet.
Jaja, tror det var mest hon som oroade sej och ojjade sej faktiskt. Jag tyckte inte att jag hade ondar än när jag födde fram Rasmus sex år tidigare. Läkaren sydde PERFEKT denna natt och det tackar jag för ;0) Nog babblat om detta och om mej!! Hörde faktsikt om en tjej som blivit sydd på ett mindre bra sätt efter det att hon gått sönder vid sin förlossning. Hon hade fått grymma problem efteråt och ett kommande sexliv var verkligen inte ens att tänka på.
Nu har hon (som tur är) i alla fall fått hjälp med sitt underliv som nu fungerar och SER ut precis som vanligt igen. Stackars tjej säger jag bara ;0( Det är extra viktigt att man sys av nån som KAN och är duktig, men vem fan vet det när man ligger där och just har fött?! Man får ju bara lita på att det blir rätt liksom. Oftast blir det ju säkert det med. Denna tjejen hade väl bara rejäl jäkla otur. Barnmorskan som sydde hade nog verkligen behövt gå om sina syslöjdslektioner, eller så var skadan helt enkelt bara för stor för en Bm att fixa. Ska ev dokumentera förlossningen med L och B här inne hade jag tänkt. Vi får se lite senare... <3
Till Er som fött, snitt el vaginalt;
Hur var Er förlossning, berätta gärna?!
Idag är det dax för besök på Mvc <3
Detta är det första besöket sedan inskrivningen, så förhoppningsvis så blir det lite "mäta-magen" och lite "lyssna-på-bebishjärta". Har faktiskt helt glömt bort vad man BRUKAR göra på de där kollerna. Blodtryck och Hb borde kanske kollas med, vi får se. Jag äter ju fortfarande mina järntabletter (Niferex) och så självklart folsyra.
Mår som en prinsessa för övrigt. Det är klart, tröttheten hänger ju i lite väl mycket fortfarande, men det är väl bara nåt som är ganska så normalt med tanke på mitt gravida tillstånd. I morses vaknade jag som vanligt av att bebben buffa runt och höll på där inne. Jag älskar verkligen när han/hon väcker mej på det där viset, ren magi ;0) När det är helt lugnt och stilla där inne så är det nästan så man börjar undra fall jag bara gått och inbillat mej alltihop.
Fast att snart halva tiden har gått, (är i vecka 18+6 idag) så känns det fortfarande VÄLDIGT overkligt!! GRAVID var det absolut sista jag trodde att jag skulle bli. Vi har börjat prata och tänka namn en hel del nu och vi är ganska så överens om vilka som står högst på listan. (Nån som såg Solsidan i helgen?! Billie finns INTE på listan ;0)) "Thelma" är väl det enda namnet som Jörgen inte riiiktig är med på, men vi får se. Än har vi lång tid kvar innan bebben måste namnges.
Finns som sagt många tänkbara namn på listan. Pojknamn finns allt där också, men på nåt konstigt vis så känns människan i magen liiite mer som en flicka än en pojk. Det har väl förmodligen med de där tre små strecken på rutin ultraljudet att göra. Googlar man på Ul-bilder på kön så dyker strecken upp lite var stans, testa så får ni se.
Den 19 Mars får vi förhoppningsvis vårt svar. Tjej eller kille?! <3 Skulle man ha sån otur att man inte kan se pga taskigt läge, så får man tydligen komma tillbaks för ny koll vid ett annat tillfälle. Med tanke på att vi har drygt 10 mil till Emmakliniken så får du väldigt gärna visa upp de privata delarna för mor & far redan den 19:de ;0P
En FET Tisdag ska firas med nåt gott...
Nu river vi tak igen ;0§
Läste ni förresten bilagan till aftonbladet igår?! Den där "härligt hemma bilagan". RIKTIG fina bilder fanns det där i. Det var ett hem i lantlig stil med rustika golv och takbjälkar <3 Ni som läste den kanske också läste om den där mannen som förlorat sin fru på ett så otroligt tragiskt sätt. En älg hade tydligen blivit totalt jättegalen och haft ihjäl henne. Fy sjutton säger jag bara...
Att en helt vanlig älg kan vara kapabel till nåt sånt är verkligen inget man tänker på då man är ute i skogen och promenarar. Det värsta av allt var väl att mannen blivit misstänkt för mord mitt i allt. Vissa får utstå en hel del märker man. Som om det inte vore nog med sorgen och saknaden liksom... Nu kommer i alla fall jag vara mer uppmärksam i fortsättningen. Älgar är inga mjukisdjur precis, tänk på det!!
Kommer aldrig glömma den där gången då jag var gravid med Rasmus. Jag och mamma var ute på vår dagliga runda på ca 5 km. Har för mej att det var nån gång i mitten/slutet av graviditeten. Helt plötsligt noterar jag att det går en älg i åkerskanten ca tjugo meter bort. En mycket nyfiken och orädd sådan. Jag ökar tempot så gott som det gick och älgen med. Min omedelbara tanke var att jag nog fan borde vara på ett helt annat ställe än just där. Mor min som var smal och smärt kunde ju säkert springa i minst 130, men jag... jag kunde inte alls. Benen låste sej totalt!!
Att morsan skulle kasta upp sin jätte gravida dotter på ryggen var ju bara att glömma. Jag var på tok för tung för det, så mycket förstod tom jag. Plötsligt insåg jag det fruktansvärda, att allt nu bara var helt upp till älgen. Skulle det bli en fet gravidosmiddag på en tjockismalin eller inte?! Som tur var så kom han/hon på bättre tankar, och lät mej löpa. Eller gå kanske jag ska säga ;0) Vi stod och tittade på varandra både länge och väl innan vi till slut släppte varandras blickar. Kanske att vi möts på ett helt annat ställe en helt annan dag, vem vet?! Risken finns väl att det är han/hon som gått och blivit någons middag nu ;0§ Dax att kolla in rivningen...
Gåvor som värmer ett litet mammahjärta...
Detta är Beatas urfina teckning av henne och mej. Pappan fick hjälpa till med texten.
Nu är en tid för kön och 3D/4D bokad i Gbg ;0)
Härliga promenader i snön <3
