Har precis varit inne i samhället och fiskat fram lite färg i vår kära färgbutik. Det kommer troligtvis bli nån varm och gammaldags färg när det väl är dax. Jag körde faktiskt förbi ett ganska så fint hus tidigare idag, och självklart så var han gullig och gav mej alla nuffrorna i färgkoden. Det står mellan två eller tre olika färger nu. Det enda rätta är väl att testa runt lite och helt enkelt se vad som "känns bäst". Nästa vecka räknar vi med att lämna in beställningen på köket, och då med de EXAKTA måtten. De första måtten vi lämnade hade visst blivit rätt mycket fel. Vi har nu därför gått från två hela skåp med kyl och frys, till ett bredare med båda delar. Tur att man kan trolla lite grann, eller hur?! ;0) Känner att humöret  tyvärr är lite småpissigt just nu, så det får bli en liten långpromenad med  musik och vovven. Vädret är rövatråkigt om nån undrar. Borde nog ta mej den där välbehövliga pausen som jag babblat så mycket om. Blåst och regn kan kvitta. Vart tog allt det fina vägen?! Hörs senare...

GrAtTiIs till vår goaste Noel på hans stora dag!!
 Ett lass med kramar från Oss alla här borta ;0)

Blev faktiskt INTE väckt av Vicke denna morgon, utan av nåt helt annat. Det var steg från en STÖRRE människa på nedervåningen, och stegen var INTE Jörgens (för han låg intill). Stegen var INTE från en möjlig Beata eller Ludwig, det var för tunga för det. Helt plötsligt så springer det kalla kårar över hela mirakelkvinnan. Är det inte ett SPÖKE där nere, så måste det ju bara vara nåt annat ;0§ Mirakelhjärnan jobbar på för fullt och tänker så den nästan kokar. Efter en kort stund så samlar jag mod till mej, tillräckligt med mod för att klara av att möta "det där" som jag fortfarande inte har en susning om vad det var. Jag tar mej en snabb titt på mobilen. Den visar inte mer än 04.30. Lite väl tidigt för vanligt besök va?! Mer lagom tid för SPÖKEN =0 När jag precis ska till och sätta ned fötterna från sängen och ta mej ut mot trappan, så möter jag nån jag känner igen. Kan ni gissa vem?! Jo, det som kunde ha varit både en tjuv och ett läskigt spöke, var ingen annan än min Rasmus. Han skulle sova över hos en vän, men hade tydligen blivit illamående fram på morgonkvisten och därför beslutat sej för att ta cykeln hem. Så så var det med det, inga tjuvar och spöken alltså ;0) Rasmus var det nog ingen större fara med. Nästa gång får han allt RINGA om han ska hem, så vi kan hämta honom. Tänk om det hade hänt nåt ;0§